Målnivån för utnyttjandet av uppgifterna om den prehospitala akutsjukvården i social- och hälsovårdens servicesystem
Med hjälp av de social- och hälsovårdsuppgifter som registreras i patient- och klientarbetet kan man helhetsomfattande utveckla hela vårdkedjan. I det följande exemplet visar vi hur uppgifterna som uppstår inom den prehospitala akutsjukvården i framtiden kan utnyttjas allt från att planera vården och tjänsterna för invånaren till social- och hälsovårdsministeriets styrningsverksamhet.
Uppgifterna om den prehospitala akutsjukvården börjar samlas då invånaren ringer till nödcentralen till följd av en olycka eller annan begäran om hjälp. Nödcentraloperatören antecknar uppgifterna i nödcentralens datasystem ERICA, och den prehospitala akutsjukvårdens enhet skickas iväg.
Förstavårdaren registrerar uppgifterna om patientens och dennes vård strukturerat enligt ICPC-2-klassifikationen i den elektroniska journalen över den prehospitala akutsjukvården (EHK) i myndigheternas gemensamma fältsystem KEJO. En strukturerat dokumenterad information gör uppgifterna nationellt och internationellt jämförbara. I KEJO samlas automatiskt även uppgifter från nödcentralens informationssystem såsom uppgiftsadress, när samtalet börjat och när larmet till uppgiften har givits.
Patientuppgifter som registrerats i KEJOs elektroniska journal över den preshospitala akutsjukvården överförs direkt till patientdataarkivet i FPA:s Kanta-tjänster. Där kan uppgifterna användas både för social- och hälsovårdens och myndigheternas behov. Uppgifterna som registrerats i den prehospitala akutsjukvårdens tjänster finns för första gången tillgänglig för utnyttjande i hela Finland tack vare den strukturerade dokumentationen och det elektroniska systemet. Eftersom uppgifterna i det prehospitala akutsjukvårdens tjänster endast registreras i nationella system får de registeransvariga (välfärdsområdena) uppgifterna i sina register som returuppgifter enligt 5 a § 3 mom. i THL-lagen för ändamål i 41 § i lagen om sekundär användning av personuppgifter.
Uppgifterna som registrerats inom den prehospitala akutsjukvården kan användas för bedömningar, handledning, tillsyn, statistik och annat myndighetsarbete i den nationella informationsgrunden för social- och hälsovården. Uppgifterna behandlas och utnyttjas anonymiserade och på ett datasäkert sätt. Läs mer om den nationella informationsgrunden för social- och hälsovården. Läs mer om den nationella informationsgrunden för social- och hälsovården (på finska).
Yrkespersonalen inom social-och hälsovården kan använda uppgifterna från den prehospitala akutsjukvården för att planera klientens vård och tjänster. Med hjälp av uppgifterna kan man på ett helhetsmässigt sätt utveckla hela vårdkedjan.
Enligt 29 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård ska välfärdsområdet inom sitt område följa befolkningens hälsa och välfärd enligt befolkningsgrupp och leda sin verksamhet enligt innehållet i minimiinformationen. Från de registrerade uppgifterna och vård och service får välfärdsområdet pålitlig, aktuell och jämförbar information för informationsledningen. Det kan till exempel följa upp kvaliteten på den prehospitala akutsjukvården och ändra enheternas resurser om det behövs.
Välfärdsområdena får via sina regionala system även information om den nationella informationsgrunden för social- och hälsovården. Informationen kan även användas i kommunernas och städernas uppgifter.
Valvira och regionförvaltningsmyndigheterna kan med hjälp av uppgifterna från den prehospitala akutsjukvårdens tjänster rikta tillsynen till de övervakningsobjekt där man ser att det finns mest att utveckla. Därmed kan man även handleda och stöda serviceleverantörerna och överföra tyngdpunkten till självövervakning. Syftet med tillsynen är att påverka klient- och patientsäkerheten.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) producerar och utnyttjar social- och hälsovårdsinformation bland annat i sakkunnigutvärderingen av social- och hälsovårdens servicesystem, i statistik och registerverksamhet. Dessutom ansvarar THL för utvärderingen av servicesystemet för social- och hälsovården genom att årligen utarbeta expertutvärderingar av alla välfärdsområden enligt 30 § i den nya lagen om ordnande social- och hälsovård. I dem utvärderas kvaliteten, funktionen, effekterna och kostnaderna för social- och hälsovårdens servicesystem som stöd för den nationella styrningen. Utvärderingarna baserar sig på mätare för kostnader och effekter, kvalitativa bedömningar i samarbete med välfärdsområdena samt på utredningar från Valvira och regionförvaltningsmyndigheterna.
Enligt 31 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård utarbetar SHM årligen en riksomfattande redogörelse där det ingår en bedömning av hur väl kravet på jämlikhet i social- och hälsovården uppfyllts och om finansieringen är på en tillräcklig nivå. I redogörelsen utnyttjas de nationella expertutvärderingar som THL har utarbetat.
SHM förhandlar skilt med varje välfärdsområde om hur social- och hälsovårdsuppgifterna som ingår i ordningsansvaret utförs. Syftet med förhandlingarna är att granska den gemensamma lägesbilden samt en styrning på strategisk nivå av ansvaret att ordna tjänsterna (24 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård).
Som handledare av välfärdsområdets strategiska nivå kan social- och hälsovårdsministeriet med hjälp av informationen rikta resurser till välfärdsområdena mer behovsprövat. Finansieringen till välfärdsområdena för den prehospitala akutsjukvården baserar sig i framtiden på behovet, sjuklighetens och olyckornas förekomst och kvaliteten på vårdkedjorna.
I framtiden kan man bedöma smidigheten och effektiviteten i social- och hälsovårdstjänsterna för hela vårdkedjan och jämföra välfärdsområdenas uppgifter sinsemellan för att bilda en nationell lägesbild. På lokal nivå baserar sig planeringen av invånarens vård och tjänster på aktuell och bästa tillgängliga information. Samma information styr även myndigheternas bedömning, handledning och tillsyn.
Utnyttjandet av social- och hälsovårdens uppgifter i ledningen av servicesystemet betjänar invånarna som använder tjänsterna: de får effektiva och jämlika tjänster som motsvarar deras behov då de behövs.
Utnyttjandet av uppgifterna från den prehospitala sjukvården i informationsledningen och i myndigheternas bedömningar, handledning och tillsyn utvecklas i Toivo-programmets Valtava-projekt inom social- och hälsovårdsministeriet. Uppkomsten av det nationella datalagret för uppgifter om den prehospitala akutsjukvårdens tjänster förutsätter att alla välfärdsområden tar i bruk KEJO.