I programmet Toivo utvecklar man välfärdsområdenas informationsledning och förnyar det nationella informationsunderlaget för social- och hälsovården
Ett fungerande och effektfullt servicesystem för social- och hälsovården förutsätter högklassig och jämförbar information, samarbete mellan aktörer samt kunskapsbaserat beslutsfattande.
Kunskapsbaserad ledning är en av förutsättningarna för att vårdreformen ska lyckas.
Heltäckande social- och hälsovårdsinformation som stöd för regionalt och nationellt beslutsfattande
I Toivo-programmet (genomförandeprogrammet för ledning, styrning och övervakning med social- och hälsovårdsdata) som inletts av social- och hälsovårdsministeriet genomför man lösningar för informationsledning i välfärdsområdena enligt 29 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård samt förnyar kunskapsunderlaget så att det kan utnyttjas i Institutet för hälsa och välfärds expertutvärderingar enligt 30 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård.
Ledning av välfärdsområden förutsätter jämförbar och aktuell information om befolkningens hälsa och välfärd, jämlikheten, tillgången till och behovet av tjänsterna, kostnaderna för vården och produktiviteten i vården (lagen om ordnande av social- och hälsovård 29 §).
Välfärdsområdenas nationella bedömning och styrning förutsätter systematisk dokumentation och insamling av information, fungerande datastrukturer och enhetliga dataproduktionsmodeller (lagen om ordnande av social- och hälsovård 30 §).
Toivo-programmet genomförs med social- och hälsovårdsministeriets beslut om tillsättande under 2020–2023. Programmet finansieras av SHM:s informationshanteringsmoment för social- och hälsovården, finansieringen av IKT-förändringen och finansieringen av Europeiska unionens program för hållbar utveckling (The Recovery and Resilience Facility, RRF).
Programmet Toivo indelas i projekten Virta och Valtava.
Ett enhetligt kunskapsunderlag ökar jämlikheten i områdena
Målet med Toivo-programmet är att säkerställa att man utnyttjar ett tillräckligt enhetligt kunskapsunderlag i informationsledningen, som baserar sig på välfärdsområdenas minimikunskap, samt i myndigheternas uppföljnings-, utvärderings-, styrnings- och övervakningsarbete.
Målet är att en allt större del av informationsunderlaget ska fås direkt från Patientdataarkivet i FPA:s Kanta-tjänster.
Toivo-programmets fördelar och effekter
I Toivo-programmet skapas förutsättningar för välfärdsområdenas och myndigheternas kunskapsbaserade beslutsfattande. Ett enhetligt och heltäckande informationsunderlag ger välfärdsområdena stöd för att ordna tillräckliga och effektiva social- och hälsovårdstjänster.
Toivo-programmets fördelar för välfärdsområdena är bland annat att:
- Välfärdsområdena får tillgång till gemensamt definierade och jämförbara informationsinnehåll
- Välfärdsområdena leder i enlighet med enhetlig minimikunskap
- Ett enhetligt och nationellt kunskapsunderlag ökar välfärdsområdenas jämförbarhet sinsemellan och invånarnas möjligheter till jämlika och högklassiga social- och hälsovårdstjänster
- Social- och hälsovårdsinformationen dokumenteras med enhetliga strukturer enligt principen om engångsdokumentation, vilket underlättar utnyttjandet av informationen både i den primära och i den sekundära användningen av informationen
- Behovet av separat insamling av uppgifter minskar
- Informationsunderlaget för social- och hälsovården är allt mer omfattande och lättare tillgänglig med hjälp av tekniska dataöverföringslösningar
- Samarbetet mellan välfärdsområdena ökar, vilket ökar transparensen och den nationella enhetligheten både på regional och nationell nivå
Toivo-programmet medför följande fördelar för myndigheternas verksamhet:
- Ett uppdaterat, högklassigt och jämförbart informationsunderlag för social- och hälsovården möjliggör nationell uppföljning, utvärdering, styrning och övervakning som grundar sig på information
- Utvärderingen och ledningen av social- och hälsovårdssystemets effektivitet förbättras
- Kvaliteten på den information som välfärdsområdena rapporterar till myndigheterna förbättras, vilket förbättrar kvaliteten på de indikatorer som ligger till grund för utvärderingen av områdena och samtidigt kvaliteten på utvärderingarna
- Ett heltäckande och enhetligt dataunderlag för social- och hälsovården gör det möjligt att jämföra serviceproducenterna sinsemellan och ökar jämlikheten. Nödvändiga utvecklingsåtgärder kan identifieras i tid.
Informationsledningen i välfärdsområdena utvecklas i Virta-projektet
Välfärdsområden som inrättas behöver aktuell och tillförlitlig information för att ordna, leda, styra och övervaka social- och hälsovårdstjänsterna. Dessutom behövs gemensamma verksamhetsmodeller, arbetsredskap och informationshanteringslösningar.
Välfärdsområdenas färdigheter i kunskapsbaserad ledning i utvecklas i Virta-projektet, som koordineras av DigiFinland Oy.
Målet med projektet Virta är att:
- Möjliggöra ledning av kommuner, samkommuner och välfärdsområden med tillförlitlig och aktuell information i enlighet med 29 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Den information som utnyttjas grundar sig på enhetliga, nationellt fastställda datamodeller.
- Förbättra informationsledningens förmågor i välfärdsområdena.
- Främja enhetligheten i informationsinnehållet i välfärdsområdenas informationsledning och den nationella utvärderingen.
Det nationella informationsunderlaget för social- och hälsovården förnyas i projektet Valtava
I Valtava-projektet förnyas den nationella informationsproduktionen inom social- och hälsovården så att den betjänar myndigheternas uppföljnings-, utvärderings-, styrnings- och övervakningsuppgifter. I projektet utvecklas ett kunskapsunderlag (indikatorer för kostnadseffektivitet inom social- och hälsovården, det vill säga KUVA-indikatorer) som Institutet för hälsa och välfärd utnyttjar i expertutvärderingar enligt 30 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård.
I och med reformen har myndigheterna och välfärdsområdena tillgång till heltäckande, aktuell och högklassig information både inom hälso- och socialvården. Genom att harmonisera uppgifterna är informationen inom social- och hälsovård nationellt enhetlig och jämförbar.
I Valtava-projektet både förnyar man befintliga och grundar helt nya dataproduktionslinjer. Nationellt jämförbara uppgifter om social- och hälsovården fås från ekonomin, personalen och verksamheten, en del av uppgifterna från den prehospitala akutsjukvården, socialvården, personaldimensioneringen inom äldreomsorgen och hemvårdens tillräcklighet, tillgången till primärvård, laboratorieuppgifter från Kanta-tjänsterna samt från övervakningen. I Valtava utvecklas också informationshanteringslösningar som gör det möjligt att överföra information mellan olika myndigheter.
Valtava-projektet genomförs i samarbete mellan THL, FPA (på finska) och Valvira.
Läs mer om förnyelsen av informationsproduktionen inom social- och hälsovården på Innokylä (på finska).
Mer information
Toivo-programmets projektchef Juhana Valo, SHM, 0295 163 523, [email protected] (Frånvarande den 30 april 2022)
Valtava-projektchef Ulla Ukkola, THL, 029 524 7633, [email protected]
Virta-projektchef Elina Välikangas, DigiFinland Oy, 050 517 4417, [email protected]
Utvecklingschef för kommunikation Leena Piponius, THL, 029 524 7890, [email protected]