I programmet Toivo utvecklar man välfärdsområdenas informationsledning och förnyar det nationella informationsunderlaget för social- och hälsovården

Ett fungerande och effektfullt servicesystem för social- och hälsovården förutsätter högklassig och jämförbar information, samarbete mellan aktörer samt kunskapsbaserat beslutsfattande.

Kunskapsbaserad ledning är en av förutsättningarna för att vårdreformen ska lyckas.

Heltäckande social- och hälsovårdsinformation som stöd för regionalt och nationellt beslutsfattande

I Toivo-programmet (genomförandeprogrammet för ledning, styrning och övervakning med social- och hälsovårdsdata) som inletts av social- och hälsovårdsministeriet genomför man lösningar för informationsledning i välfärdsområdena enligt 29 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård samt förnyar kunskapsunderlaget så att det kan utnyttjas i Institutet för hälsa och välfärds expertutvärderingar enligt 30 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård.

Ledning av välfärdsområden förutsätter jämförbar och aktuell information om befolkningens hälsa och välfärd, jämlikheten, tillgången till och behovet av tjänsterna, kostnaderna för vården och produktiviteten i vården (lagen om ordnande av social- och hälsovård 29 §).

Välfärdsområdenas nationella bedömning och styrning förutsätter systematisk dokumentation och insamling av information, fungerande datastrukturer och enhetliga dataproduktionsmodeller (lagen om ordnande av social- och hälsovård 30 §).

Toivo-programmet genomförs med social- och hälsovårdsministeriets beslut om tillsättande under 2020–2023. Programmet finansieras av SHM:s informationshanteringsmoment för social- och hälsovården, finansieringen av IKT-förändringen och finansieringen av Europeiska unionens program för hållbar utveckling (The Recovery and Resilience Facility, RRF).

Programmet Toivo indelas i projekten Virta och Valtava.

Ett enhetligt kunskapsunderlag ökar jämlikheten i områdena

Målet med Toivo-programmet är att säkerställa att man utnyttjar ett tillräckligt enhetligt kunskapsunderlag i informationsledningen, som baserar sig på välfärdsområdenas minimikunskap, samt i myndigheternas uppföljnings-, utvärderings-, styrnings- och övervakningsarbete.

Målet är att en allt större del av informationsunderlaget ska fås direkt från Patientdataarkivet i FPA:s Kanta-tjänster.

Toivo-programmets fördelar och effekter

I Toivo-programmet skapas förutsättningar för välfärdsområdenas och myndigheternas kunskapsbaserade beslutsfattande. Ett enhetligt och heltäckande informationsunderlag ger välfärdsområdena stöd för att ordna tillräckliga och effektiva social- och hälsovårdstjänster.

Toivo-programmets fördelar för välfärdsområdena är bland annat att:

  • Välfärdsområdena får tillgång till gemensamt definierade och jämförbara informationsinnehåll
  • Välfärdsområdena leder i enlighet med enhetlig minimikunskap
  • Ett enhetligt och nationellt kunskapsunderlag ökar välfärdsområdenas jämförbarhet sinsemellan och invånarnas möjligheter till jämlika och högklassiga social- och hälsovårdstjänster
  • Social- och hälsovårdsinformationen dokumenteras med enhetliga strukturer enligt principen om engångsdokumentation, vilket underlättar utnyttjandet av informationen både i den primära och i den sekundära användningen av informationen
  • Behovet av separat insamling av uppgifter minskar
  • Informationsunderlaget för social- och hälsovården är allt mer omfattande och lättare tillgänglig med hjälp av tekniska dataöverföringslösningar
  • Samarbetet mellan välfärdsområdena ökar, vilket ökar transparensen och den nationella enhetligheten både på regional och nationell nivå

Toivo-programmet medför följande fördelar för myndigheternas verksamhet:

  • Ett uppdaterat, högklassigt och jämförbart informationsunderlag för social- och hälsovården möjliggör nationell uppföljning, utvärdering, styrning och övervakning som grundar sig på information
  • Utvärderingen och ledningen av social- och hälsovårdssystemets effektivitet förbättras
  • Kvaliteten på den information som välfärdsområdena rapporterar till myndigheterna förbättras, vilket förbättrar kvaliteten på de indikatorer som ligger till grund för utvärderingen av områdena och samtidigt kvaliteten på utvärderingarna
  • Ett heltäckande och enhetligt dataunderlag för social- och hälsovården gör det möjligt att jämföra serviceproducenterna sinsemellan och ökar jämlikheten. Nödvändiga utvecklingsåtgärder kan identifieras i tid.

Informationsledningen i välfärdsområdena utvecklas i Virta-projektet

Välfärdsområden som inrättas behöver aktuell och tillförlitlig information för att ordna, leda, styra och övervaka social- och hälsovårdstjänsterna. Dessutom behövs gemensamma verksamhetsmodeller, arbetsredskap och informationshanteringslösningar.

Välfärdsområdenas färdigheter i kunskapsbaserad ledning i utvecklas i Virta-projektet, som koordineras av DigiFinland Oy.

Målet med projektet Virta är att:

  1. Möjliggöra ledning av kommuner, samkommuner och välfärdsområden med tillförlitlig och aktuell information i enlighet med 29 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Den information som utnyttjas grundar sig på enhetliga, nationellt fastställda datamodeller.
  2. Förbättra informationsledningens förmågor i välfärdsområdena.
  3. Främja enhetligheten i informationsinnehållet i välfärdsområdenas informationsledning och den nationella utvärderingen.

Det nationella informationsunderlaget för social- och hälsovården förnyas i projektet Valtava

I Valtava-projektet förnyas den nationella informationsproduktionen inom social- och hälsovården så att den betjänar myndigheternas uppföljnings-, utvärderings-, styrnings- och övervakningsuppgifter. I projektet utvecklas ett kunskapsunderlag (indikatorer för kostnadseffektivitet inom social- och hälsovården, det vill säga KUVA-indikatorer) som Institutet för hälsa och välfärd utnyttjar i expertutvärderingar enligt 30 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård.

I och med reformen har myndigheterna och välfärdsområdena tillgång till heltäckande, aktuell och högklassig information både inom hälso- och socialvården. Genom att harmonisera uppgifterna är informationen inom social- och hälsovård nationellt enhetlig och jämförbar.

I Valtava-projektet både förnyar man befintliga och grundar helt nya dataproduktionslinjer. Nationellt jämförbara uppgifter om social- och hälsovården fås från ekonomin, personalen och verksamheten, en del av uppgifterna från den prehospitala akutsjukvården, socialvården, personaldimensioneringen inom äldreomsorgen och hemvårdens tillräcklighet, tillgången till primärvård, laboratorieuppgifter från Kanta-tjänsterna samt från övervakningen.  I Valtava utvecklas också informationshanteringslösningar som gör det möjligt att överföra information mellan olika myndigheter.

Valtava-projektet genomförs i samarbete mellan THLFPA (på finska) och Valvira.

Läs mer om förnyelsen av informationsproduktionen inom social- och hälsovården på Innokylä (på finska).
  

 
Mer information

Toivo-programmets projektchef Juhana Valo, SHM, 0295 163 523, [email protected] (Frånvarande den 30 april 2022)

Valtava-projektchef Ulla Ukkola, THL, 029 524 7633, [email protected]

Virta-projektchef Elina Välikangas, DigiFinland Oy, 050 517 4417, [email protected]

Utvecklingschef för kommunikation Leena Piponius, THL, 029 524 7890, [email protected]